Ulverheim – När Dimman Lättar Låtlista:
1. Allting Är Dött
2. Rop Från De Döda
3. Terror
4. När Dimman Lättar
5. Levande Begravd
6. Arkebusering
7. Dödens Väg
8. Bomberna Faller
9. Pest
Hemsida: Ulverheim
MySpace: Ulverheim
Min recension:
Ulverheim är ett svenskt black metal band från Mölndal, och detta är deras debut och ända släppta album från 2011, förutom en demo. Jag har aldrig hört dem sen tidigare, men efter att jag har lyssnat på detta albumet, så tycker jag att de är bra, och spännande med black metal på svenska, men de går även detta bandet i ur min synvinkel en black metal-fälla. Jag har inte gjort det till någon hemlighet att jag länge har haft problem med just black metal, det blir oftast väldigt grötigt, spretigt och/eller monotont inom denna genre. Sen har jag under senare år blivit väldigt överraskad av vissa black metal band, men då har de som oftast dragit sig ifrån genren eller utvecklat den och moderniserat den år tätt håll så att säga. Ulverheim tycker jag låter som ett traditionellt black metal band, det är mörkt, det är tungt, det är ett snabbt tempo och mycket trummor förstås, men jag tycker som sagt att de lägger sig i en av ovannämnda fällor. Jag tycker inte att detta är grötigt eller spretigt, men jag tycker att de blir ganska monotont emellanåt, jag vet inte om jag gör er klokare genom att säga så, men det blir för upprepande och för få partier av låtarna. Det kanske inte gör er klokare det heller, men det är på ett ungefär så att de kör på i samma tempo, samma takt och kör på det rakt igenom, det är kanske att ta det lite krasst, men det är nästan så hela tiden, och då tröttnar jag tyvärr på det hela. Hänger ni inte med på vad jag försöker få fram, så får ni gärna kommentera, så ska jag försöka förklara det hela bättre, och så är det ju inte så med alla låtar, det finns allt låtar på detta albumet, som både har ett större djup och bra variation. Bandets vokalist kallar sig för samma som bandet, för om jag har förstått det hela rätt, så är detta i stort sett ett enmanna-band eller en duo, för det är en annan som spelar bas. Men annars så är det just herr Ulverheim som står för alla instrument och för sången, och den är ju i typisk black metal-manér, det är mörkt och grovt och han tjuter fram det, och det passar in här, men är inte heller bland mina favorittekniker direkt. Men för att inte vara ett renodlat black metal-fan, så sätter jag ju ändå ett bra betyg för detta album, och det tycker jag ändå att det är värt, men längre kan jag bara inte sträcka mig, då hade jag önskat mig mer helt enkelt.
Låten jag fastande för mest: Arkebusering
Av mig får albumet:
