Primal Fear – Unbreakable Låtlista:
1. Unbreakable (Part 1)
2. Strike
3. Give ‘Em Hell
4. Bad Guys Wear Black
5. And There Was Silence
6. Metal Nation
7. Where Angels Die
8. Unbreakable (Part 2)
9. Marching Again
10. Born Again
11. Blaze Of Glory
12. Conviction
13. Night Of The Jumps
Hemsida: Primal Fear
MySpace: Primal Fear
Min recension:
Primal Fear är ett tyskt power metal/heavy metal band, och detta är deras nionde och senaste album från 2011. Jag har väl hört något enstaka från dem sen tidigare, men aldrig ett helt album vad jag kan påminna mig om, men jag har hört frontmannen Ralf Sheepers soloalbum och det imponerade på mig. Men nu är det alltså Primal Fear som det hela gäller och jag måste säga att detta imponerar mer på mig än vad jag hade trott sen innan. Men det är väl för att man har blivit matad med tysk heavy metal och tysk power metal och att man nästan har blivit trött på det helt och hållet, men Primal Fear verkar hålla sig inom det gamla gardet som håller än idag. Det är traditionellt, men har samtidigt en modern kryda över sig, och det är väl dels det som får dem att hålla än idag, man måste nästan utveckla sig och förnya sig en gnutta för att inte försvinna bland alla de andra gamla banden. Och jag tycker verkligen att de har fångat det mäktiga och symfoniska över de två ovanstående genrerna och bjuder till med sköna melodier och gitarr-slingor utbrett över hela albumet och det låter helt enkelt riktigt bra. Sen tycker jag tyvärr att ett eller kanske två spår har fastnat i det där tråkiga och upprepande och ganska klyschiga power metal stuket som jag inte tycker speciellt bra om, men få spår får mig att känna så som tur är. Men i slutändan så är det ju helt klart kunniga, tekniska och välspelande musiker med står erfarenhet och kunskap som vi får höra och den kvaliteten går ju inte att missa eller för den delen klaga på. Ralf Scheepers som vokalist går väl knappat att klaga på heller, klassisk vokalist med bra omgång, brett register och ett jävla pipa, det går ju inte att bli så mycket bättre om man säger så, sen så ser jag nu att jag gav hans solo ett halvt betyg över vad jag ger detta albumet, men det är väl ingen större skillnad så sätt.
Låten jag fastnade för mest: Bad Guys Wear Black
Av mig får albumet:
