Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2009

Brand New – Daisy Låtlista:

  1. Vices
  2. Bed
  3. At The Bottom
  4. Gasoline
  5. You Stole
  6. Be Gone
  7. Sink
  8. Brought A Bride
  9. Daisy
  10. In A Jar
  11. Noro

Hemsida: Brand New

MySpace: Brand New

Min recension:

Brand New är ett amerikanskt alternativ rock/emo band, och detta är deras fjärde och senaste album från 2009, förutom två EP-skivor. Jag har aldrig hört dem förrän nu och är väl inte direkt så imponerad av dem heller, förutom några låtar som var undantag. Jag tycker de låter som ett typiskt ”radiorock”-band, kanske lite unikare, men inte åt det bättre hållet, inte i mina öron åtminstone. Jag tycker några få låtar var rätt sköna visserligen, men de flesta av låtarna var bara tråkiga, skräniga och allmänt dåliga, så något bättre betyg kan jag inte sätta på denna plattan. Hur de låter på sina tre gamla album har jag ingen aning om, men låter de som på denna plattan, så har jag ingen vidare lust att lyssna på dem heller. Jag tycker att musiken är allmänt tråkig, och att sångaren Jesse Lacey är nästintill en dålig sångare, tycker inte alls att han var mycket att lyssna på faktiskt. Så denna plattan kommer jag att ge ett riktigt dåligt betyg, för orkar faktiskt inte lyssna på den mer, detta var riktigt dåligt faktiskt.

Låten jag fastnade för mest: At The Bottom

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Confide – Shout The Truth Låtlista:

1. Millstone
2. Can’t See The Forest For The Trees
3. I Am Scared Of Me
4. City To City
5. Zeal
6. If We Were A Sinking Ship
7. 00:00
8. Holes
9. Vultures Among The Dead
10. The Bigger Picture
11. In Reply
12. This I Believe
13. Such Great Heights (The Postal Service Cover)
14. Role Reversal
15. I Never Saw This Coming

Hemsida/MySpace: Confide

Min recension:

Confide är ett amerikanskt post-hardcore/metalcore band, och detta är deras debut album från 2009, de släppte albumet först 2008, men bytte bolag och släppte albumet igen alltså 2009. Jag har aldrig hört dem innan, men är riktigt glad över att jag tog mig tid att lyssna på dem, för detta är förbannat bra blandning av post-hardcore och metalcore. Sen de senaste har jag bara recenserat hyfsade eller halvkassa band, så det var skönt att kunna sätta ett högre betyg på en platta för en gång skull. Men detta band och dessa låtar på detta albumen är i alla fall väldigt energiskt och skrikigt och vråligt och stenhårt och blytungt och jäkligt bra. Sångaren Ross Michael Kenyon som står för skriket/vrålet är förbannat bra, gillar han skarpt, en typisk post-hardcore sångaren tycker jag faktiskt. Den andra sångaren Joel Piper som även är trummis i bandet är jag väl inte lika imponerad av kanske, men det är inte så mycket ren sång, så får för det mesta njuta av Kenyons vrål, så det gör mig inte så mycket. Så på det stora hela så är detta absolut ett album att lyssna på, hade kanske behövt bli lite mer exalterad för att ge dem högsta betyget, men jag kan absolut varmt rekommendera dem.

Låten jag fastnade för mest: Holes

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Sworn Enemy – Total World Domination Låtlista:

  1. Sell My Soul
  2. Aftermath
  3. Run For Shelter
  4. Still Hating
  5. On The Outside
  6. Lies
  7. Ready To Fight
  8. Disconnect
  9. Step Into The Ring
  10. Home Of The Brave

Hemsida/MySpace: Sworn Enemy

Min recension:

Sworn Enemy är ett amerikanskt crossover thrash/hardcore punk/metalcore band, och detta är deras fjärde och senaste album från 2009, förutom ett antal EP-skivor och andra EP-skivor när de hette As Mindset. Jag har aldrig hört dem innan, men läst om dem, och efter att ha hört dem, så påminner de mycket om andra New York hardcore-punk band som bland annat Madball och Agnostic Front som jag också har recenserat här på sidan. Jag vet inte om det är så positivt, jag gillar visserligen Madball bäst av de två nämnda banden, men annars så är jag väl inte så inne i just den genren. Jag har visserligen band som till exempel Hatebreed högt upp på min ”lista” av favoritband, men annars så är det nog inte så många band med influenser i dessa genrer som jag lyssnar så mycket på förutom metalcore band. Men för att återgå till Sworn Enemy så är det inget större fel på musiken, det är en typisk blandning av crossover thrash och hardcore-punk tycker jag, med kanske lite influenser av metalcore, men det är inget över det vanliga heller. Och sångaren Sal Lococo är jag väl inte så djupt imponerad av heller, han funkar i detta band, men annars så är det inget speciellt över han som jag fastnar för. Så för att sammanfatta detta, så kan jag inte ge mer än ett ljummet betyg för helheten av detta albumet.

Låten jag fastnade för mest: Run For Shelter

Av mig får albumet:

Read Full Post »

I Killed The Prom Queen – Music For The Recently Deceased Låtlista:

  1. Sharks In Your Mouth
  2. Say Goodbye
  3. €666
  4. Your Shirt Would Look Better With A Columbian Neck–tie
  5. The Deepest Sleep
  6. Bet It All On Black
  7. Headfirst From A Hangman’s Noose
  8. Sleepless Nights And City Lights
  9. Slain Upon My Faithful Sword
  10. Like Nails To A Casket
  11. There Will Be No Violins When You Die (Instrumental)

Hemsida: I Killed The Prom Queen

MySpace: I Killed The Prom Queen

Min recension:

I Killed The Prom Queen är ett australiensisk metalcore band, och detta är deras andra och senaste album från 2008, förutom några EP-skivor och ett live album. Jag har aldrig hört dem innan, bara läst om dem, men efter att jag nu har hört dem, så är jag lite tveksam. Jag tycker att själva musiken har variation, den är allt från melodisk till stenhårt och blytung, så som jag tycker att metalcore ska vara, men sången gör mycket för ett band och det är väl kanske det jag är mest tveksam till. Sångaren Micheal Crafter är långt ifrån dålig, men alldeles för ofta så använder han sig av ett vrål eller en vrål-teknik som inte faller mig i smaken och det förstör tyvärr mycket av hela upplevelsen av denna plattan för mig. Sen ska ju inte bara sångaren betyda allt för en låt, ett album eller ett band, men det kan samtidigt höja eller sänka ett band väldigt mycket och i detta fallet så får han musiken att sänkas lite i betyg. Han använder sig av ”bättre” vrål i vissa låtar, men hade jag uppskattat hans vrål mer, så hade nog betyget blivit åtminstone snäppet högre för denna plattan, men allt för ofta använder han sig av det mindre bra vrålet som får mig att få lite avsmak för detta bandet, så betyget blir efter det.

Låten jag fastnade för mest: Say Goodbye

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Leathermouth – XO Låtlista:

  1. 5th Period Massacre
  2. Catch Me If You Can
  3. This Song Is About Being Attacked By Monsters
  4. I Am Going To Kill The President Of The United States Of America
  5. Murder Was The Case That They Gave Me
  6. Sunsets Are For Muggings
  7. My Lovenote Has Gone Flat
  8. Your Friends Are Full Of Shit
  9. Bodysnatchers 4 Ever
  10. Leviathan

Hemsida: Leathermouth

MySpace: Leathermouth

Min recension:

Leathermouth är ett amerikanskt post-hardcore band, och detta är deras debut och ända släppta album från 2009. Jag har aldrig hört dem innan, men jag läste att sångaren i detta bandet är ena gitarristen från My Chemical Romance, så blev intresserad av att höra hur de lät. Men nu när jag har lyssnat på dem så är jag inte så imponerad, och jag gillar mycket post-hardcore band, men detta tycker jag låter mer som ett screamo band, och ibland är sådana band för mycket för min smak, de skriker bara på måfå låtar det som ibland, det finns ingen struktur i varken vrålen eller skriken och då blir det bara en ända röra. Och jag tycker att på de flesta av låtarna så blir det så för Frank Iero som sångaren då heter. Det är inget av de bästa skriken/vrålen jag har hört direkt och på många låtar blir det bara en ända röra av skrik, och det är inget positivt för mig. Sen finns det undantag på plattan, några låtar tycker jag de har lyckats på, men det är för få för att det ska bli ett bra betyg för denna plattan, jag tycker inte ens de är värda ett ljummet betyg faktiskt. Jag är inget större My Chemical Romance fan heller direkt, men jag tycker nog att Iero ska hålla sig till gitarrspelandet där istället.

Låten jag fastnade för mest: Catch Me If You Can

Av mig får albumet:

Read Full Post »

City And Colour – Bring Me Your Love Låtlista:

1. Forgive Me
2. Confessions
3. The Death Of Me
4. Body In A Box
5. Sleeping Sickness feat. Gordon Downie (The Tragically Hip)
6. What Makes A Man?
7. Waiting…
8. Constant Knot
9. Against The Grain
10. The Girl
11. Sensible Heart
12. As Much As I Ever Could

Hemsida: City And Colour

MySpace: City And Colour

Min recension:

City And Colour är ett kanadensiskt folk rock/akustisk rock band, och detta är deras andra och senaste album från 2008, förutom några EP-skivor och ett live album. Jag har aldrig hört dem innan, men jag har läst om dem, och City And Colour´s frontman är även sångare/gitarrist i post-hardcore bandet Alexisonfire, så detta gjorde mig nyfiken på detta bandet, trots att de har helt olika genrer i banden. Jag gillar Alexisonfire skarpt, och jag kan uppskatta vissa folk rock band, bara de har något speciellt, och jag tycker att City And Colour är kanske inte det bästa jag har hört, men det är helt klart  folk rock som går att lyssna på, det tänker jag inte säga något annat om. Men att jag skulle vara så exalterad över musiken kan jag väl inte heller påstå, så ett högre betyg blir det inte, men jag tycker ända att deras musik är skön att lyssna på, även fast jag kanske inte kommer att lyssna på dem så himla mycket i framtiden. Jag tycker att de är rätt originella i sin musik, men det är samtidigt inget som får mig att fastna helt och hållet, inte för de flesta av låtarna i alla fall, tycker de är lite ojämna, med några riktigt sköna låtar och några inte alls lika bra. Frontfiguren Dallas Green som sjunger, skriver låtarna/texterna, spelar gitarr, rytmgitarr, banjo, akustisk gitarr, munspel och piano är i vilket fall som helst en väldigt talangfull musiker minst sagt. Och hans sång är absolut inte dålig, väldigt lugn och len röst har han, och fungerar riktigt bra till hans musik, men samtidigt så fastnar jag för, för få låtar, så betyget för albumet blir ljummet från min sida.

Låten jag fastnade för mest: Sensible Heart

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Brand New Sin – Distilled Låtlista:

  1. Enjoy The Ride
  2. The Death Of One Thing Or Another
  3. Breaking Bottles
  4. Summertime
  5. Down Myself
  6. Fly
  7. Hideous
  8. Two Middle Fingers
  9. The Pledge
  10. The Pig
  11. Crossed Out And Changed
  12. My Loved Ones

Hemsida: Brand New Sin

MySpace: Brand New Sin

Min recension:

Brand New Sin är ett amerikanskt hårdrocks/southern rock band, och detta är deras fjärde och senaste album från 2009, förutom en EP-skiva. Jag vet att jag har hört dem innan, men kom inte ihåg från viken platta eller hur de lät, så tog mig tid att lyssna på denna plattan för att minnas, och så imponerad blev jag inte direkt. Det är helt ok hårdrock, med southern rock influenser i stil med till exempel Black Stone Cherry, så det går ju att lyssna på, men jag tycker inte ens de kommer upp i samma namn som BSC, så kan inte direkt ge dem något högre betyg. Deras sångaren Kris Weichmann, som även är gitarrist, är jag inte heller imponerad av, tycker inte ens att han sjunger speciellt bra, han var bättre på vissa låtar, men de är för få för att jag ska tycka att han var bra. Så som ni kanske förstår, så blir det inget vidare betyg för denna plattan, hur de låter på de tre tidigare albumen vet jag inte, men blir inte sugen på att ta reda på det heller när jag har hört detta.

Låten jag fastnade för mest: Enjoy The Ride

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Older Posts »