Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for augusti, 2010

Goo Goo Dolls – Something For The Rest Of Us Låtlista:

1. Sweetest Lie
2. As I Am
3. Home
4. Notbroken
5. One Night
6. Nothing Is Real
7. Now I Hear
8. Still Your Song
9. Something For The Rest Of Us
10. Say You’re Free
11. Hey Ya
12. Soldier

Hemsida: Goo Goo Dolls

MySpace: Goo Goo Dolls

Min recension:

Goo Goo Dolls är ett amerikanskt post-grunge/alternativ rock band, och detta är deras nionde och senaste album från 2010, förutom ett live album och ett antal EP-skivor och samlingsalbum. Jag har hört dem många gånger tidigare, inte hört alla, men många av deras album, och har tänkt att recensera dem innan, men jag visste att de skulle släppta ett album i år, så har väntat på detta. Och nu när det har släppts och jag har lyssnat igenom det, så tycker jag att detta är i klass med de flesta andra post-grunge banden där ute, med andra ord, helt ok att lyssna på, men inte mycket mer än så. Jag brukar skriva det, och jag skriver det nu igen, när det gäller genren post-grunge, som är väldigt vanlig nu för tiden, spelas väldigt mycket på både radio:n och tv:n, jag brukar till och med kalla det för ”radio-rock”, för det är väldigt vänlig rock för den större publiken, och väldigt poppig för det mesta, så det gör sig bra på radio:n helt enkelt. Och Goo Goo Dolls är precis ett sådant band, det är väl inget negativt så sätt, men det blir oftast väldigt lika låtar, så jag brukar snabbt tröttna på dem, sen har de några hitar, men de blir oftast sönderspelade och bortglömda de med. Så för att jag ska ge ett sådant band högre betyg än ett ljummet, så får deras musik vara lite mer speciell och unik än de övriga, eller så får de ha en otroligt duktig sångare, och jag tycker inte att det är fallet för Goo Goo Dolls något av det. Jag kan fortfarande lyssna om och om igen på några av deras hitar, till exempel några av deras kändaste låtar, såsom Iris och Slide, men efter deras ”klassiska” låtar, så tycker jag inte att de har släppt något otroligt bra, utan det är några sköna låtar på varje album, de övriga är bara helt ok att lyssna på. Sångaren John Rzeznik har jag alltid tyckt ha en skön röst, lite rockig, lite poppig, passar väldigt bra till deras musik, men i övrigt, så är han faktiskt ingen otrolig sångare. Så som så många andra album inom denna genre, så blir det ett ljummet betyg i mina öron, men gillar ni post-grunge, så gillar ni det säkert, där tvekar jag inte.

Låten jag fastnade för mest: Still Your Song

Av mig får albumet:

Annonser

Read Full Post »

Gallows End – Nemesis Divine Låtlista:

1. Nemesis Divine (Trial Of The Gods)
2. Soul Collector
3. Kingdom Of The Damned
4. No Return
5. The Curse
6. Set The World In Flames
7. Not Your Own
8. Different Eyes
9. The End
10. The Unborn Flag
11. Storm Of Fate
12. Riders Of The North

Hemsida: Gallows End

MySpace: Gallows End

Min recension:

Gallows End är ett svenskt heavy metal band från Arvika/Karlstad, och detta är deras debut och ända släppta album från 2010, förutom en promo-skiva. Jag har aldrig hört dem innan, men nu har jag lyssnat på detta albumet, och jag tycker att  detta är helt ok, men det var samtidigt inget som imponerade så mycket på mig heller. De låter absolut som en klassiskt heavy metal band, de har helt klart tagit influenser från 80-talet när det gäller musiken, och det är inget fel i det, men jag tycker inte att de får till så speciellt spännande musik. Det är inte direkt så att jag bara vill höra mer och mer för varje låt som jag hör, utan någon låt här och där är bra, sen kommer någon sämre eller rentav dålig låt, och så är det lite fram och tillbaks över plattans 12 låtar. Sen verkar de helt klart vara duktiga musiker, de låter som skrivet som en klassiskt heavy metal band, och det finns en hel del riktigt sköna riff och melodierna i låtarna kan vara riktigt bra, men det är inte mycket mer än så för mig tyvärr. Jag tycker till och med att visa låtar, låter riktigt amatör-aktiga, och det är ju inget vidare betyg direkt,  men tråkigt nog får några låtar mig att känna såna vibbar. Sångaren/gitarristen Thord Klarström är inget som imponerar mig han heller, han har en helt ok röst, men det är inget speciellt imponerade över honom heller, utan jag får lite amatör-vibbar över honom ibland också, tråkigt, men sant. Så ett betyg för detta albumet, det blir ett ljummet, jag kan absolut inte ge dem mer än så, för det är ett väldigt rättvist betyg i min mening.

Låten jag fastnade för mest: Soul Collector

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Apocalyptica – 7th Symphony Låtlista:

1. At The Gates Of Manala
2. End Of Me feat. Gavin Rossdale (Bush)
3. Not Strong Enough feat. Brent Smith (Shinedown)
4. 2010 feat. Dave Lombardo (Slayer)
5. Through Paris In A Sportscar
6. Beautiful
7. Broken Pieces feat. Lacey Mosley (Flyleaf)
8. On The Rooftop With Quasimodo
9. Bring Them To Light feat. Joseph Duplantier (Gojira)
10. Sacra
11. Rage Of Poseidon
12. The Shadow Of Venus

Hemsida: Apocalyptica
MySpace: Apocalyptica

Min recension:

Apocalyptica är ett finskt cello metal/symphonic metal/neo-classical/progressive metal band, och detta är deras sjunde och senaste album från 2010. Jag har tidigare recenserat deras förra album Worlds Collide, det albumet gav jag 3 av 5, och detta är väl varken bättre eller sämre faktiskt, de har ju inte utvecklats något otroligt i alla fall. Jag är beredd att hålla med mig själv från min förra recension helt enkelt, att jag hade nog velat ha ett samlingsalbum med alla de låtarna med de vokalisterna de lånar in som jag tycker är bäst för att jag skulle sätta ett högre betyg. De instrumentella  låtarna är ju långt ifrån dåliga, det är riktigt kul att de är unika och kör med sina cellos, men i längden så blir det ganska tråkigt och jag längtar efter att få höra lite sång. Sen så brukar de bjuda in riktigt spännande och bra vokalister på sina album, men de är ju på några låtar över varje album tyvärr, och ska jag jämföra denna med den förra plattan, så var det bättre vokalister med då, men det gör inte att jag sänker betyget för denna. Jag tycker att de får fortfarande ihop några riktigt bra instrumentella låtar, några riktigt bra med vokalister, sen finns det inte så mycket att säga om de resterande, de blir som jag skrev, rätt så tråkiga i längden. Men gillar ni instrumentell musik, eller cellos, då är ju verkligen detta musik för er, det är ingen tvekan om saken, men mer än ett ljummet betyg, det kan jag inte ge dem.

Låten jag fastande för mest: Not Strong Enough feat. Brent Smith (Shinedown)

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Dragonsfire – Metal Service Låtlista:

1. Welcome
2. My Mashed Insane Brain
3. Raging Fire
4. Call Of The Heart
5. The Devil
6. Blood For Blood
7. King Without A Crown
8. Time Of Twilight
9. Visions Of Fire
10. Ghosts
11. To Hell And Back
12. Lost Melody

Hemsida: Dragonsfire

MySpace: Dragonsfire

Min recension:

Dragonsfire är ett tyskt melodiskt heavy metal band, och detta är deras andra och senaste album från 2010, förutom en EP-skiva. Jag har aldrig hört dem förr, men efter att ha lyssnat på detta albumet, så tycker jag att detta är helt ok, men inte mycket mer än så, det var väl inget som jag blev så imponerad över. Vissa låtar tycker riktigt bra, riktigt klassisk heavy metal, och dessutom väldigt melodisk sådan, och det är ju sällan fel faktiskt, men andra låtar kan låta rent av amatörmässiga jämfört med dem, tråkigt nog. Jag vet inte varför låtarna skiljer så från varandra eller om det bara är jag som hör det, men jag tycker faktiskt att de är en jävla skillnad på en hel del låtar, och inte åt det positiva hållet, utan några låtar är riktigt dåliga och det drar ju självklart ner betyget. Sen så kan man ju vara lite positiv, för det finns ju även låtar som är riktigt sköna att lyssna på, sen är detta bara deras andra album, men jag tycker faktiskt att de låter som ett heavy metal band från 80-talet eller liknande, så de har väl fått till ett ”gammalt” sound över det hela, och på en del låtar så är det väldigt positivt. Sångaren/basisten Thassilo Herbert har väl även han en rätt så klassisk heavy metal röst, men det är samma med han, som jag tycker att det är med låtarna, vissa funkar han riktigt bra på, andra inte. Så i slutändan så blir betyget ljummet för detta albumet, tycker varken det är värt mer eller mindre.

Låten jag fastnade för mest: To Hell And Back

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Wolfmother – Cosmic Egg Låtlista:

1. California Queen
2. New Moon Rising
3. White Feather
4. Sundial
5. In The Morning
6. 10,000 Feet
7. Cosmic Egg
8. Far Away
9. Pilgrim
10. In The Castle
11. Phoenix
12. Violence Of The Sun

Hemsida: Wolfmother

MySpace: Wolfmother

Min recension:

Wolfmother är ett australiensiskt hårdrocks/stoner rock/heavy metal/neo-psychedelia band, och detta är deras andra och senaste album från 2009, förutom 3 EP-skivor. Jag har hört dem någon enstaka gång innan, men kan inte koppla hur de låter, men blev i vilket fall som helst tipsad om dem, och efter att jag har lyssnat på detta albumet, så tycker jag att de är riktigt jävla bra faktiskt, det kan jag inte säga något annat om. Jag tyckte att detta var riktigt bra redan efter några låtar på albumet, jag tycker att de får till en riktigt bra blandning av ovanstående genrer, och blandar även musik från olika generationer, så jag tror att det är väldigt många som kan uppskatta detta. Jag tycker att de har en blandning av 70- och 80-talets heavy metal, 70-talets neo-psychadelia och 90-talets stoner rock och 2000-talets rätt moderna hårdrock, och bara där har vi täckt 40 års musik, och det tycker jag absolut att detta bandet gör, och de gör det riktigt bra dessutom. Sen finns det ju en del låtar som jag tycker inte är alls lika bra, men det är som tur få, men de tar tyvärr även ner betyget för albumet, annars hade jag nog gett dem det högsta tror jag. Men i vilket fall som helst, så tycker jag att de har både variation i de flesta av låtarna och mellan de flesta låtarna, och det är alltid kul att höra ett varierande album med några tempo låtar, några lugna, några ballader och några blandade, och det får du absolut på detta albumet, minst sagt. Sångaren Andrew Stockdale är en unik sångare, han har en speciell stil i sin sång som jag blir lite fundersam över till och med, i några få låtar så blir rösten för mycket, och låter helt enkelt inte så bra. Men i de flesta av låtarna, så får han till det riktigt jävla bra, en bra pipa helt enkelt, men fortfarande speciell nog att stå ut lite från mängden, och det är ett plus helt klart. Så slutbetyget blir ett riktigt bra betyg, inte det bästa, men riktigt bra, och albumet kan jag helt klart rekommendera, det finns även några riktigt sköna bonusspår.

Låten jag fastnade för mest: In The Morning

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Eric Sardinas – And Big Motor Låtlista:

1. All I Need
2. Ride
3. Find My Heart
4. Gone To Memphis
5. It’s Nothing New
6. This Time
7. Just Like That
8. Burning Love
9. Wonderin’ Blues
10. Door To Diamonds
11. As The Crow Flies

Hemsida: Eric Sardinas

MySpace: Eric Sardinas

Min recension:

Eric Sardinas är en amerikanskt blues-rock musiker, och detta är hans fjärde och senaste album från 2008, förutom en EP-skiva. Jag har aldrig hört honom innan, men blev tipsad om honom, och efter att jag har lyssnat på detta, så tycker jag att det här är inte riktigt min grej, det är lite för mycket country och lite för mycket ”gubb-rock” över detta för att det ska tilltala mig. Jag är inget fan av country direkt, sen finns det ju genrer, då som southern rock och blues-rock som man absolut hör influenser från country-hållet i, men det kan oftast stanna vid just influenser, i Eric Sardinas fall så tycker jag helt enkelt att det blir för mycket av den varan. Man skulle kunna sammanfatta musiken som rock, blues, och country blandat med enkel och vanlig radio-rock, och i slutändan så blir detta bara allmänt tråkigt i min mening, jag finner inget större intresse i nästan någon av låtarna faktiskt, och då blir ju inte betyget bättre. Sen ska jag väl inte bara vara negativ, det finns ju några låtar med halv skön musik, hyfsad sång och riktigt sköna riff, men tyvärr är de alldeles för få för ett högre betyg, eller till och med ett ljummet sådant. Som sångare är väl inte Eric någon enorm talang heller direkt, han fungerar till denna musiken, har en ren röst, lite rispig vid vissa tillfällen, men är inget speciellt över honom heller. Jag har faktiskt inte mycket mer att tillägga, ingenting om jag ska vara riktigt ärlig, det finns som skrivet några låtar som jag kan uppskatta lite grann, men resterande låtar är väldigt tråkiga och jag tappar intresset väldigt snabbt.

Låten jag fastnade för mest: Gone To Memphis

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Black Label Society – Order Of The Black Låtlista:

  1. Crazy Horse
  2. Overlord
  3. Parade Of The Dead
  4. Darkest Days
  5. Black Sunday
  6. Southern Dissolution
  7. Time Waits For No One
  8. Godspeed Hell Bound
  9. War Of Heaven
  10. Shallow Grave
  11. Chupacabra
  12. Riders Of The Damned
  13. January

Hemsida: Black Label Society
MySpace: Black Label Society

Min recension:

Black Label Society är ett amerikanskt heavy metal band, och detta är deras åttonde och senaste album från 2010, förutom en live-platta och två samlingsalbum. Jag har tidigare recenserat deras album Shot To Hell, det albumet gav jag 3 av 5, och efter att jag har lyssnat på detta, så tycker jag att detta är varken en försämring eller en förbättring från deras tidigare album. Jag skrev väldigt lite i min förra recension, så ska försöka skriva lite mer och lite bättre nu, men jag kan faktiskt hålla med mig själv om det lilla jag skrev då. I vilket fall som helst, själva musiken har jag inte så mycket att klaga på, många av låtarna är riktigt sköna att lyssna på, riktigt grym heavy metal, med tyngd och melodi, och förbannat grymma riff, men frontmannen i bandet är ju ingen dålig gitarrist direkt, så hade inte förväntat mig annat. De andra är inga dåliga musiker de heller, men det är väl framförallt sångaren/gitarristen/pianisten i bandet Zakk Wylde som folk vet vem det är, han har ju bland annat spelat med Ozzy Osbourne, som de flesta säkert redan vet. Men precis som med det förra albumet, så kunde jag absolut uppskatta många låtar, rent instrumentalt och hur de var uppbyggda, det fanns några med riklig fart och tyngd och det fanns några lugnare, lite mer ballad-aktiga låtar, och det är precis samma på denna plattan för mig. Det finns några låtar som jag inte tycker alls är speciellt bra, och några som är riktigt sköna, men det som framförallt drar ner betyget för denna plattan, är precis detsamma som på förra, med andra ord, sången. Jag tycker inte att Zakk Wylde är en speciellt bra sångare helt enkelt, det förstör många bra låtar tyvärr, jag kan inte säga annat, för det tycker jag verkligen. Precis som jag skrev i förra recensionen, så låtar han riktigt bra i de lugnare låtarna, men i de med mer tempo och han sjunger ut och tar i lite mer, så faller hans röst och/eller teknik mig inte i smaken alls, och det tar självklart ner betyget. Gillar ni deras förra album, så gillar ni säkert detta, men jag kan inte höja betyget, det får helt enkelt bli detsamma som för deras förra alster.

Låten jag fastnade för mest: Shallow Grave och January (var tvungen att välja två)

Av mig får albumet:

Read Full Post »

Older Posts »