Von Benzo – Von Benzo Lålista:
1. And The Dead Said No
2. Let Myself Go
3. Poison
4. Sad Dead Me
5. I´m On My Way
6. I Don’t Give A Good God Damn
7. Bad Father, Bad Son
8. Ain’t It December
9. Black Eyes On A Saturday Night
10. MTV Killed Rock n’ Roll
11. Medicine
12. Die Beautiful
13. Move To Detroit
14. Jona Song
15. Demolition Man
Hemsida: Von Benzo
MySpace: Von Benzo
Min recension:
Von Benzo är ett svenskt rock/hårdrocks band från Helsingborg, och detta är deras debutalbum från 2009. Jag har bara hört en låt med dem innan, men jag vet vilka de är tack vare att jag gillar årets Idol-vinnare Jay Smith, och i detta bandet så är han frontfigur och sångare. Och nu har jag alltså lyssnat på detta albumet, och jag tycker att de är riktigt bra, men de låter som en ganska så typiskt och amerikanskt post-grunge band, och det som höjer dem från ett ljummet album, det är helt klart sången från Jay. Med risk att bli tjatig, så brukar jag inte ge post-grunge band eller band som spelar liknande musik mer än 3 av 5, mycket på grund av att den genren är såpas vanlig nu för tiden och kanske de senaste 10 åren, framförallt från det stora landet i väst. Och det gör att de låter väldigt lika de flesta bandet, om de nu inte blandar in andra stilar, genrer eller sound eller om de har en otroligt bra och/eller speciell sångare, och jag tycker att Von Benzo har en otroligt bra sångare, och därför kan jag ge album ett i genomsnitt bättre betyg än andra liknande band. Det kanske är simpelt tänkt, men det är så jag tänker och känner över dessa banden, och ser ju över detta albumet generellt, så tycker jag absolut att det är värt det betyget, för det är ju sköna låtar, det är varierande låtar och det är riktigt bra sång. Jay Smith som sångare är det väl få som har missat, speciellt då när han var med i och dessutom vann Idol, han behärskar allt från lugn, rispig och blue:ig rockröst, till riktigt grov och hes metal-sång, och vilket han än använder sig av, så tycker jag att det låter otroligt bra. Sen fanns det ju några få låtar på detta albumet som jag inte alls tycker är lika bra, men det är väl lite för mycket ”radio-rock” över dem också, och jag tycker att Jay passar bäst till hårdare/tyngre rock eller metal låtar, men det är i alla fall mestadels riktigt sköna låtar.
Låten jag fastnade för mest: I´m On My Wayoch Bad Father, Bad Son (var tvungen att välja två)
Av mig får albumet:
sv:
Ja, det kan jag tänka mig.
Men jag ser att det var tyst mellan -77 och -91, i alla fall på albumfronten, så min tro att de inte fanns mer är ju inte helt off. 🙂